Puregon, dag 5 & Cetrotide, dag 1

Jag känner fortfarande inte av Puregon sprutan. Alls. Läge att undra om nåt händer därinne överhuvudtaget?

Idag är första dagen av Cetrotide – sprutan som ska förhindra ägglossning. Borde ju vara lätt gjort eftersom jag oftast inte har ägglossning..?

Den var betydligt meckigare att ta. Krångligare att förbereda och en ganska mycket större nål – det kändes lite när den gick in. Sedan uppstod vad som såg ut som ett myggbett och det kliade som sjutton i några minuter. Tillräckligt länge för att jag skulle hinna läsa informations-bladet (dåååålig ide, gör inte det) – men sedan försvann det. Så allt bra.

Fortfarande lite ont i halsen. Men inte farligt.

 

Puregon, dag 4

Inga biverkningar att rapportera.

Ta puregon-sprutan har nu blivit rutin, men imorgon börjar jag med antagonist sprutan…

Det börjar bli riktigt kallt här.

Försöker avhålla mig från funderingar. Därav kort inlägg.

 

Puregon, dag 3 – Akupunktur

Fortfarande inga biverkningar. Och kände inget imorse heller när jag tog sprutan, men visst var det vätska i den ialla fall! Jag ska sluta säga så här förresten (att jag inte känner nåt) – annars kommer jag nog jinxa mig själv. Säger man så…?

Hur som helst – akupunktur idag också. Tydligen ligger alla system nere… ni vet, yin och yang energier. Dessutom sa hon att det fanns ett virus i min kropp som satt i halsen och satte press på lungorna. Jag kanske hade känt lite i halsen, men inte velat erkänna det. Men när vi kom hem så kollade jag i spegeln, och mycket riktigt – alldeles vit i halsen med röda svullna områden. Typiskt. Kommer detta att påverka behandlingen tro?

 

Länk

Surfade runt lite, hittade denna här artikeln från ett tag sen, it’s funny because it’s true… 

 

http://www.essentialbaby.com.au/conception/conception-blog/have-you-thought-about-adoption-20100518-vcd1.html

 

 

 

 

Puregon, dag 2

Nojjar så klart hejvilt. Sådan är min hjärna. Himla tur att jag kan nojja här på bloggen så maken slipper tala om för mig hur pundig jag är. Men jag känner ingenting! Jag hade väntat mig blåmärken på magen, vallningar, gråtattacker, raseri – ja, som i slutet på en vanlig månad ungefär. Förutom blåmärken, det har jag aldrig haft.

Så klart så ställer jag mig genast frågan: gör jag rätt? Är kanylen tom? Har det ingen effekt på mig? 

Naturligtvis så hade jag oroat mig om jag hade mått superdåligt också…

Dessutom så är det bara dag 2.

Lugn. Lugn. Lugn.

Jag har en liten checklista med saker jag hade tänkt få gjort dagligen fram till återföring:

• Supergreens (alger), vitaminer, valnötter etc.
• Yoga (hemma framför TV:n, ej att betrakta som motion)
• Meditation
• Promenad på stranden

 

Puregon, dag 1

Då for vi iväg till kliniken idag igen. Snabbt det gick detta med att komma igång – jag som trodde ett tag att det skulle bli slutet på Juli i värsta fall…

Sköterskan visade hur man tog alla sprutor, och jag tog den första sprutan med Puregon på plats. Det var lite läbbigt först, men sedan lite av ett antiklimax – jag kände ingenting. Inte nålen, inte när vätskan gick in, nada.

Så nu är det väl bara att invänta eventuella känningar.

 

Funderingar kring adoption (som jag borde undvika!)

Jag borde inte tänka på det här…

men det är lögn att försöka låta bli. 

Jag tänker bara när jag bloggar, sedan gör jag annat hela dagen, så gott det går.

Läser bloggar – ni som ska adoptera – och inser att vi aldrig skulle kvalificera oss.

Inte en chans. Våra liv är så annorlunda, kan egentligen inte gå in på detaljer om exakt varför. Men det kanske räcker med att min familj bor på andra sidan jorden, makens familj bor 15 reprektive 30 timmars körning ifån oss..? Dessutom är vi ganska nya här så vi har inget stort nätverk av vänner. Och våra vänner i Sydney vore i vilket fall som helst inget att presentera för en adoptions-utredare.

Jag jobbar inte. Inte maken heller, egentligen. Så vi har inget socialt nätverk, ingen familj, inget jobb-intyg.

Detta sagt så har vi det jättebra och skulle egentligen vara en underbar plats för ett adoptiv-barn. Men vi skulle aldrig ta oss förbi krav och papperarbete…

Skyddsnätet är alltså borta.